83 verksamhetsåret
Fiskarförbundets verksamhet år 2013 har varit aktiv med insatser inom många olika delområden. Ekonomin var fortsättningsvis ansträngd, men åtgärderna att minska på kostnaderna samt att hitta nya finansieringskanaler börjar ge resultat. Bokslutet för år 2013 visar på ett överskott på 16 817,77 euro.
Förbundet har aktivt följt med och deltagit i arbetet med revideringen av lagen om fiske. Utlåtande har getts i februari om ett utkast från jord- och skogsbruksministeriet till paragrafer för ny lag om fiske. I slutet av året kom ministeriet egentliga förslag med motiveringar till ny lag, och förberedelserna för ett utlåtande från förbundets sida inleddes.
Sikarbetsgruppen gav sitt betänkande i februari, och förbundet gav utlåtande om jord- och skogsbruksministeriets förslag till reglering av sikfisket i maj. Statsrådets förordning till ändring av förordningen om fiske gällande sik trädde i kraft den första augusti. Ändringen innebar införande av minsta tillåtna knutavstånd i bottennät vid sikfiske, vilket i praktiken innebar tre olika knutavstånd inom förbundets verksamhetsområde. Efter att ändringen av förordningen trädde i kraft överförde WWF siken i havsområdet från rött till gult i sin konsumentguide. Förbundet har ytterligare deltagit i diskussionerna kring ett uppföljningsprogram för utvärdering av förordningens inverkan på sikbestånden och sikfisket.
Jord- och skogsbruksministeriets laxarbetsgrupp, som hade till uppgift att utarbeta en laxstrategi för Finland, fick sitt arbete färdigt i slutet av året. Förbundet har aktivt följt med arbetet och kontinuerligt gett kommentarer åt olika representanter kring de frågor som diskuterats i arbetsgruppen. I maj hade laxarbetsgruppen ett hörandetillfälle i Vasa, och förbundet hade ett anförande om laxfisket i samband med hörandet.
Fiskarförbundets styrelse bestod under år 2013 av Stefan Råback, Västerhankmo, ordförande, Andreas Haglund, Bergö, viceordförande, Börje Sundström, Bosund, Tom Blom, Sundom, Kjell-Ove Snygg, Iskmo, Kjell Sjökvist, Nämpnäs, och Christer Kamb, Kaskö. Suppleanter i styrelsen har varit Tor-Erik Johansson, Larsmo, Ragnvald Rönn, Söderudden, och Bertel West, Sundom. Styrelsen har sammanträtt totalt sex gånger under året, varav två möten i samband med förbundsmötena. Strategifrågor har diskuterats på så gott som alla styrelsemöten under året.
Fiskarförbundets personal består av verksamhetsledare Guy Svanbäck, planerare Carina Rönn (1.1.-31.7) och Marina Nyqvist (16.9.-31.12), fiskerikonsulent Leif Kaarto och kanslist Ann-Kristin Lindfors.
Av fiskarförbundets sammanlagt 98 medlemsorganisationer var 49 vattendelägarlag, 43 fiskargillen och 6 fiskeområden. På förbundets höstmöte tillkom två nya medlemsorganisationer. Inom vattendelägarlagen finns det drygt 30 000 delägare och fiskargillena har sammanlagt drygt 2 000 personmedlemmar.
Österbottens Fiskarförbund är medlem i Centralförbundet för Fiskerihushållning och förbundets verksamhetsledare var suppleant i Centralförbundets styrelse. Fiskarförbundet är även medlem i de finlandssvenska fiskarförbundens samarbetsdelegation (Faffsa), i Kvarkenrådet och i Aktion Österbotten. Fiskarförbundets kvinnoutskott deltar i Nordiska kust- och fiskarkvinnors verksamhet och har via denna representation i det regionala rådgivande organet för Östersjön BSRAC. Fiskarförbundet var via tjänstemännen representerat i ett antal projekt-, arbets- och ledningsgrupper samt delegationer. Guy Svanbäck var medlem i Österbottens Förbunds arbetsgrupp för integrerad förvaltning av kust- och skärgårdsområdena i Österbotten och i delegationen för Stora rovdjur, i landsbygdssektionen under landskapets samarbetsgrupp, ordförande i Södra Österbottens NTM-centrals styrgrupp för centralens skarvprojekt, medlem i Aktion Österbottens arbetsgrupp för kustaktionsgruppen KAG, i livsmedelsklustret Foodias livsmedelsarbetsgrupp, samt medlem i Centralförbundets organisationsutskott. Leif Kaarto var förbundets representant i styrelsen för Österbottens Fiskodling Ab. Carina Rönn var medlem i Södra Österbottens NTM-centrals samarbetsgrupp för vattenvårdsförvaltningen och arbetsgruppen för Kyro älv samt suppleant i landsbygdssektionen.
Fiskarförbundet deltar med aktuell information i fiskeområdenas stämmor eller i samband med fiskeområdenas styrelsemöten, speciellt i de fiskeområden där fiskarförbundets personal fungerar som disponent. Till våra medlemmar har det sänts ut fyra medlemscirkulär under året. Åt våra medlemmar har det under året getts hjälp i olika juridiska frågor som berör bl.a. lagen om fiske. Oftast har Centralförbundets juridiska avdelning konsulterats i samband med rådgivningen. Uppföljningen av miljömyndigheternas arbete med planeringen av ytterskärgården i Kvarken fortsatte under året.
Förbundet arrangerade fiskmarknaden Fiskets Dag i Vasa den 8 juni. Marknaden besöktes av drygt 8 000 personer. Festtalare på dagen var Vasa stads stadsdirektör Tomas Häyry. Vi har deltagit med information om fisket i samband med en friluftsdag i Vasa under vårvintern.
Utsättning av fiskyngel har på fiskarförbundets försorg gjorts på sammanlagt ungefär 60 platser inom vårt område till ett bruttovärde av drygt 315 000 euro. Följande arter och mängder har utsatts: havsöring 72 588 st, insjööring 880 st, nysskläckta sikyngel 1 527 000 st, försträckt sik av lokala stammar 462 979 st, vandringssik 85 597 st, nysskläckt lake 2 257 662 st och gös 79 860 st. Ytterligare har fiskarförbundet för NTM-centralens räkning övervakat utsättningarna som görs med fiskerihushållningsavgift av havsöring, gös och sik i Kaskö och Vasa. Förbundet är delägare i Österbottens Fiskodling Ab.
Fiskarförbundet har bistått enskilda fiskare i frågor gällande utvecklingsmöjligheter i fisket, utvecklingsplaner, olika ansökningar mm. Vi har följt med utvecklingen inom verksamheten kring reduktionsfisket och handeln med mörtfiskbestånd, och tillsammans med pälsdjursnäringen förberett en bioensilageenhet till fiskehamnen vid Fjärdskär. Vi har fört diskussioner med aktiva inom utvecklingen av norsfisket i Malax och Maxmo. Förbundet har även haft besök av estniska fiskuppköpare kring såväl norsen som andra fiskarter. En skild temadag kring yrkesfiskets nuläge och framtidsutsikter arrangerades i november. Förbundet har gjort en framställan till jord- och skogsbruksministeriet i april om ändring av lagen om registrering av fiskefartyg för att frigöra kapacitet till kustfiskesegmentet. Vidare har vi i juni gett utlåtande till ministeriet om utkastet till statsrådets förordning om ändring av jaktförordningen, vilket gällde bl.a. jakten på gråsäl och vikarsäl.
Förbundet har under året aktivt varit involverad i verksamheten inom kustaktionsgruppen KAG. Vi har deltagit i en träff med två svenska fiskegrupper, Sydkusten och Tornedalen i Vasa i september, och i en träff med en fransk fiskegrupp, Côte Basque – Sud Landes i St Jean de Luc i maj. Förbundet driver en linje som strävar till att förbättra de allmänna verksamhetsförutsättningarna för yrkesfisket, bl.a. satsningar på tillvaratagandet av de mindre utnyttjade fiskarterna, utvecklingen av fisketekniken, kunskapsutvecklingen, ungdomsverksamheten mm. Under året har förbundet deltagit i uppgörandet av ett nytt program för fiskegruppen för kommande programperiod 2014-2020.
Förbundet har haft fyra projekt i gång under året. Projekt ’Nästa steg – internationell gäddfisketurism’ har genomgått förändringar i och med att projektansvarig person bytts, och samtidigt har projektplanen och –budgeten ändrats. Projektet har egna webbsidor på adressen www.kvarkenfishing.fi. Projektet genomförs under åren 2013-2014 och delfinansieras av NTM-centralen via programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013.
Med bidrag från den regionala fiskerigruppen (kustaktionsgruppen KAG) har förbundet genomfört projekten ’Branschseminarier’ och ’Informationscenter för fiskerinäringen’. Båda projekten pågår till hösten 2014.
Med ERUF bidrag från Österbottens Förbund och kommunal medfinansiering från utvecklingsbolagen Concordia och Vasek samt de sydösterbottniska kommunerna startade förbundet i april ett projekt ’Nulägesanalys och utvecklingsmål 2014-2020 för fiskerinäringen i Österbotten’. Projektet, som pågår till utgången av oktober 2014, har som mål att via intervjuer med fiskare och företagare m.fl. beskriva nuläget för fiskerinäringen i Österbotten och ge förslag för näringens utveckling som kan användas som underlag för olika projekt- och annan utveckling inkommande programperiod. Projektet utmynnar i en helhetsrapport om fiskerinäringen i Österbotten, och materialet i rapporten kan bl.a. användas i landskapsplaneringen och annan planering i kust- och skärgårdsområdena. Som en del av projektet arrangerade förbundet en temadag i slutet av november kring intervjuer med yrkesfiskarna. Huvudtalare på temadagen var europaparlamentariker Nils Torvalds, och hela 50 personer deltog i dagen.
Förutom egna projekt deltar förbundet i Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets projekt ’Modeller för hållbara fiskeområden’, och som samarbetspart i ett flertal mindre projekt finansierade via den regionala fiskerigruppen.
Förändringarna inom fiskeriförsäkringsverksamheten har förbundet aktivt följt med under året, dels med tanke på hur förändringarna inverkar på yrkesfisket och dels för att förbundet och fiskeriförsäkringsföreningen delar kansliutrymme och personal. Ett gemensamt möte hölls i november mellan organisationernas styrelser och personal för att diskutera framtidsstrategier och samarbete. Uppföljningen av miljömyndigheternas arbete med planeringen av ytterskärgården i Kvarken fortsatte under året i samarbete med andra regionala aktörer, bl.a. Intresseföreningen för en levande skärgård. Bevakningen av säl- och skarvfrågor har varit aktuell såväl regionalt som nationellt, och även här har det regionala samarbetet fungerat bra. På höstmötet beslöts det att förbundet i samarbete med Intresseföreningen går in med en skrivelse till miljöministeriet om vilka problem mellanskarven förorsakar och vad som borde göras för att råda bot på problemen.
Fiskarförbundet samarbetar med olika myndigheter och organisationer både på nationell och på regional nivå. Kontakter har upprätthållits bl.a. med jord- och skogsbruksministeriet, vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Centralförbundet för fiskerihushållning och dess medlemsorganisationer, Finlands Yrkesfiskarförbund och dess regionala medlemsorganisationer, Pro Fisk r.f., NTM-centralen, Österbottens Förbund, Kvarkenrådet, Finlands viltcentral Kustösterbotten, Aktion Österbotten, företagshuset Dynamo, utvecklingsbolagen Vasek och Concordia, Sjöfartssektorns inspektionsenhet i Vasa, kommunerna, Intressegruppen för en levande skärgård, Vasa Sportfiskare och Österbottens Fiskodling. Förbundet har regelbundna kontakter även med fiskerimyndigheter, fiskeriorganisationer och fiskhandeln på svenska sidan av Bottniska viken samt med de nordiska kust- och fiskarkvinnorna. Även de internationella kontakterna har aktiverats under året.
Fiskarförbundet informerar medlemmarna, enskilda fiskare och vattenägare via medlemscirkulär och via texter i Fiskarposten (10 nr/år) och Fiskeritidskrift för Finland. Information ges även via e-post cirkulär. Utvecklingen av förbundets hemsidor fortsätter, med avsikt att få dessa till en portal för fiskerinäringen i Österbotten framöver. Flertal intervjuer har getts för tidningar och radio.
Fiskarförbundet får statsbidrag för en del av rådgivningsverksamheten. Jord- och skogsbruksministeriet uppställer resultatmål för denna verksamhet. Resultatmålen förhandlas fram mellan ministeriet och Centralförbundet för Fiskerihushållning. Nedan beskrivs kort den verksamhet förbundet haft utgående från resultatmålen.
1) Effektivering av delägarlagens rådgivning och information.
Rådgivningen till delägarlagen har dels skett per medlemsbrev och telefon, dels via artiklar i Fiskarposten. T.ex. info om fiskvägsstrategin, delägarlagsdag och fiskeövervakningskurs samt info om sikförordningen och sikfisket. Abborrposten för delägarlag har distribuerats i maj och september till medlemmarna och övriga samarbetsparter, sammanlagt 144 adresser för närvarande. Via denna adresslista har aktuell information utsänts med jämna mellanrum t.ex. om revideringen av lagen om fiske, jsm:s pressmeddelanden, märkning av fiskeredskap mm. Förbundet arrangerade en informationsdag för delägarlagen i mars. Rubrikerna för föredragen under dagen var ”Den nationella fiskvägsstrategin och Österbottens strategiplan”, ”Småvattendrag, presentation av aktuella projekt”, ”Aktuellt om Förnyande av lag om fiske”, ”Funderingar kring restaurering och iståndsättning av den havslekande sikens fortplantningsområden” samt ”Sikarbetsgruppens förslag och vad har vi att vänta gällande sikfisket”.
2.) Effektivering av fiskeområdenas rådgivning och information.
Förbundets rådgivning till fiskeområdena har i huvudsak skett via disponentskapet i områdena, men även via telefonrådgivning och med abborrposten. Under året har två områden, Norra Kvarkens fiskeområde och Korsholms fiskeområde, där fiskarförbundet sköter disponentskapet, beslutat om sammanslagning. Sammanslagningen trädde i kraft 1.1.2014.
3.) Information om förändringar i lagen om fiske.
Information om det nya systemet att utmärka fiskeredskap med tillhörande uppgifter om fiskaren samt regler för utkast av undermålig fisk har getts vid olika tillfällen under året. Dels i samband med en skild fiskeövervakarutbildning som hölls i maj med 3 deltagare, dels via olika informationstillfällen. Informationen har spridits bl.a. via Fiskarposten, dagstidningar, elektroniskt via Abborrposten och under Fiskets Dag i juni.
4.) Verksamhet för att öka intäkterna från fiskekortsavgifterna
Information om fiskevårdsavgiften och fisketillstånd har getts via medlemscirkulär, telefonsamtal samt via några e-post meddelanden. Vidare även i Fiskarposten och i samband med fiskmarknaden Fiskets Dag i juni. Uppgifter finns även på förbundets webbsidor med hänvisning till ministeriets sidor, och även lokala fisketillstånd för några medlemsorganisationer finns uppräknade. Information om lokala sikfredningar har ombesörjts genom annonser i tidningar och via webbsidorna.
5.) Att förbättra verksamhetsförutsättningarna för kommersiellt fiske och för fisketurismföretagare.
Rådgivningen till yrkesfiskarna har berört frågor såsom ansökningar om strukturstöd, toleransbidrag, systemet med reduktionsfiske, återbäring av bränsleaccis, info om bränsle (diesel eller brännolja, biodiesel), sjösäkerhet, info om båtbesiktningar för fiskefartyg, arrendering av fiskevatten, sälsäkra fiskeredskap, sälfångande fiskeredskap, sälskrämmor, LPA- försäkringar och arbetsskydd, info om laxfisket, sikfisket och sikhandeln mm. mm. Abborrposten för yrkesfiskare har distribuerats till de fiskare vi har e-post till samt till olika övriga samarbetsparter, sammanlagt 144 adresser. Även övrig aktuell information kring yrkesfiske har distribuerats via Abborrpostens adresslista. Via Fiskarposten har aktuell information om yrkesfiske ingått kontinuerligt. Tillstånd för fisketurismföretagare fungerar någorlunda inom vårt område. Överlag är tillgången till tillstånd gott och tillståndsarealerna stora, men det är endast ett fiskeområde som har avsatt ett skilt tillståndsområde för fisketurismverksamheten (Korsholms fiskeområde 18000 ha). Information om fiskeguidetillstånden har getts till företagarna. Fisketurismen utvecklas inom ett skilt projekt inom vårt område. Samarbetet med den regionala fiskerigruppen har varit intensiv under året.