Fiskare sökes del 2 Tommy Nystrand

 

Nystrand:  Vi fiskare önskar en redig vinter

I Molpe skärgård lägger fiskaren Tommy Nystrand ut nät en tidig decembermorgon. Nystrand är fiskare på heltid sedan 2009. Främst fiskar han abborre och sik, men även en del andra fiskarter som finns i de österbottniska vattnen. Han använder olika typer av fiskeredskap såsom ryssjor, nät och sikkrokar. Klockan var bara fem den här morgonen när han åkte iväg på jobb.  Sommartid brukar han åka ut ännu tidigare, så han är van.

 

Fiskeyrket har gått i arv i Nystrands familj - hans farfar var fiskare hela livet, och hans far var deltidsfiskare. Och intresset verkar gå vidare i arv. Äldsta sonen gillar att följa med ut och fiska under varma sommardagar. Nystrand själv har alltid varit med på sjön sedan han var liten. Egentligen är han utbildad husbyggare, och arbetade inom branschen i tre år innan han bestämde sig för att fisket var mer intressant, och började då fiska på heltid istället.

 

Mattrender och smartfisk ger nya möjligheter

Idag äts det mycket fisk i Finland. En stor del av vår fiskkonsumtion täcks av importerad fisk, men det finns en stor efterfrågan på inhemsk fisk. Finländarna äter årligen cirka 4 kg inhemsk fisk och 10 kg importerad fisk per person. Nya innovativa mattrender, såsom smartfisk eller skräpfisk, har ökat konsumtionen av olika typer av fiskar. Nystrand ser tydligt denna trend i sitt jobb.

– Vi har inte kunnat sälja mört förut, men nu vill fiskhandlare gärna köpa mörtar då vi har. Det är bra att man har börjat ta vara på smartfisk. De har börjat köpa såna fiskar som de inte har köpt förr, som mört och braxen. Ingen ville ha dom fiskarna då jag började fiska. Det är nästan så att de hoppar i bilen och kommer direkt om man säger att man har 100 kg mört!

I Nystrands familj äter man fisk ofta och han tar själv gärna stekt gösfilé om han får välja. Barnens favorit är ugnsbakad lax.

 

Sälar, kvoter och skarvar tär på vardagen

Många fiskare tampas idag med lönsamhetsproblem och utebliven fångst. Studier visar att skarvar och sälar utgör allvarligt hot mot yrket. Myndigheterna känns motsträviga, och yrkesfiskarna vill se en bättre reglering av skarv- och sälbestånden.

– Då skarvarna har varit på en plats så skrämmer de bort alla fiskar, och det tar flera veckor förrän det alls går att fiska där igen, säger Nystrand.  Och kommer skarvarna hela tiden behöver man ju inte fundera på att fiska där. Kommer det gråsälar nära nätet så får du ingen fisk alls, de äter näten rena. Och de lyckas riva sönder näten - de simmar inte runt utan de går rakt igenom. Det blir stora hål överallt i näten då de har varit där. Det finns ett område här som det inte alls går att fiska i. Där finns det så många sälar att fisken helt enkelt är slut.

Fiskekvoterna är ett viktigt ämne inom fiskenäringen. Nystrand ser det som en av de utmaningar som man står inför som nybliven fiskare.

– Du får inte fiska laxar idag om du inte har en kvot från förr. Det finns inte några nybörjarkvoter. Förr fick du bidrag då du köpte fiskebåtar, men det finns inte längre. Det finns toleransstöd för säl, som man förut fick helt okej med stöd för, men det är nästan ingenting i dagens läge. Fastän sälbeståndet ökar så blir bidragen bara mindre.

 

 

Hur ser du på kommande år i din bransch?

– Jag skulle vilja ha en redig vinter, så att man kan lägga ut nät under isen. Förra vintern var det så dålig is -  det gick inte att fiska under isen och det gick inte att fiska i öppna vattnet. Man kunde vara ut och fiska med båten några dagar då det var öppet, och så frös det på igen. Fortfarande bar isen inte att gå på.

Men vad är då det bästa med att vara fiskare idag?

 

– Det är fritt arbete och man får vara nära naturen. Det bästa är nog då solen går upp och vattnet är spegelblankt. Då är det mäktigt.

 

Lyssna på podden här:

Artikeln är en del av Österbottens Fiskarförbunds projekt “Fiskare sökes” där en fiskare per månad presenterar sitt yrke via podcast, innehåll i form av videor, sociala medier och artiklar.