Fiskare sökes del 7 Tom Blom

Blom: “Fiskaryrket är man gift med dygnet runt”

Det är en varm sommardag i Kronvik hamn i Sundom, Österbotten. Här är Tom Blom verksam som yrkesfiskare sedan flera år tillbaka. Tidigare har han haft andra jobb och fiskat på sidan om, men fisket har alltid funnits med i bilden.

– Fisket har alltid varit med, och det kommer inte att försvinna. Man fiskar väl så länge man håller sig på benen. Sen när man inte gör det längre får man väl krypa eller släpa sig till båten. Man kör till sista minut. Så här är det för alla fiskare.

Första minnet av havet går ända tillbaka till början av 1970-talet. En fiskebåt från Munsmo hade fått motorstopp mitt på stadsfjärden i Vasa. Båten var full av stora braxar. Blom var i 3-årsåldern, och minns när hans familj hjälpte till med att bogsera båten tillbaka till Munsmo.

– Jag minns än idag de där braxarna - de var stora som ladugårdsdörrar!

Bloms morfar var fiskhandlare, och han sålde fisk på Vasa torg under hela sitt verksamma arbetsliv. En del av sitt intresse fick Blom från sin morfar, men en del fick han från en äldre herre i Sundom som lärde honom hur man fiskar strömming.

– När jag var väldigt ung, ungefär 6-8 år, fiskade jag tillsammans med en äldre man för hans trygghets skull, eftersom han behövde stöd på grund av hög ålder. Han fiskade strömming, och han lärde mig att fiska med skötar. Vi rökte böcklingar. Min stackars morfar blev tvungen att provsmaka böcklingarna varje helg då jag kom hem från villan. Jag frågade honom alltid om smaken var nära Sundomböcklingarna, för att jag ville få det så likt som möjligt. Det var häftigt på den tiden.

En fiskares vardagliga bekymmer

Det är ett riskfyllt arbete att vara fiskare. När man har havet som arbetsmiljö, är det viktigt att ständigt göra riskanalyser och vara beredd på det mesta.

– Det är ett ganska tufft element. Med tiden lär man sig uppskatta det där elementet och tar inga onödiga risker. Man ska ha koll på vad man sysslar med. Det kan hända vad som helst. Har du en lina som ligger någonstans och får den runt foten så kan det hända något.

Sälar och skarvar är bekanta bekymmer för Blom. Han har hittat sälar i sina nät, och även sett när de simmar runt båten. Skarvens påverkan på fiskstammarna har han märkt av när han fiskar abborre.

– Om det finns mycket fisk av en viss sort på ett område så tar skarven den. Här har vi haft en stark abborrstam. Sen finns det såklart andra faktorer som också påverkar - muddringar vid fel tillfälle i kombination med skarv har en stor påverkan. Det är inte enbart skarven som påverkar, det finns flera andra saker. Men det resulterar i att vi måste rikta in oss på någon annan typ av fiske -  abborrfisket är så hårt drabbat.

I dag är begreppet smartfisk eller skräpfisk ett välkänt begrepp bland producenter och konsumenter. Det är fiskar som traditionellt ses som bifångst, men som nu fiskas för att möta den ökande efterfrågan på inhemsk fisk.

– Det är fint, men jag har ändå varit skeptisk till det hela. Att fiska en kilo mört kostar detsamma som att fiska en kilo abborre. Det är inte bara bifångst, utan det ska vara riktat fiske om det ska bli till någon inkomst. Då bör mört, braxen och id vara i samma prisklass
som alla andra värdefiskar. Fiskaren bör få tillräckligt betalt så att det täcker kostnaderna. Nu ligger mörtpriserna mellan 50 och 80 cent, och det är helt katastrofalt. Man måste nästan ha ett bra arbete på en fabrik för att kunna få in mellanskillnaden.

Charmen med att vara yrkesfiskare

Trots de motgångar och risker som finns med att vara yrkesfiskare, är de flesta fiskare nöjda med att fortsätta jobba så länge det går. De drivs av ett brinnande intresse för sitt yrke. Vad var det då som en gång lockade Blom till att bli fiskare?

– Friheten att få vara på sjön. Det ger ju inga pengar i plånboken, och det krävs tid. Man ska glömma fiskaryrket om man vill jobba från 8 till 16. Det här yrket är man gift med - dygnet runt. Men det finns en charm i att vara sin egen chef ute på sjöss. Det finns ingen annan som kommer och säger till vad du ska göra. Det är det härliga - och att du följer naturens tidtabell. Man får se sånt som man annars inte skulle se.

Eftersom fiskaryrket till stor del sker utomhus präglas yrket av årstiderna och hur de ändras.

– Man lär sig att se naturen på ett helt annat sätt. Man får uppleva fyra årstider och leva med dem. Våren är otrolig när den börjar och isen smälter. När man får lägga ut båten i isen å bli till en liten pojke som kör sönder någon propeller i isen bara för att få provfiska. Allt går ut på det. Sen kommer sommaren med sitt strömmingsfiske. På sensommaren märker man att det börjar komma någon abborre och någon gös. Sen kommer sikfisket, och så kommer vintern sakta men säkert emot. Då byter det om till vinterfiske. Årstidsvariationerna är helt otroliga att se, och det får nog inte någon annan uppleva som inte befinner sig ute till vardags.

I Bloms familj äts det mycket fisk. Även här syns inverkan av årstiderna.

– Vissa tider av året vill jag ha byxade abborrfiléer, som är stekt och möjligen lite panerade. På våren är det stekt strömming som gäller. Vildfångad lax till midsommar. Det finns ganska bra med strömmingsinläggningar här på kustområdet. Vi brukar prova nya inläggningar och nya versioner av traditionella recept på fiskmarknader.

Om fem år tror Blom att han fiskar strömming. Han har även en förhoppning om att den välkända Sundomböcklingen ska få leva kvar och frodas, och att ungdomar i Sundom by intresserat sig för böcklingen. Av beslutsfattarna önskar Blom att det skulle hända mera, och
att nybörjare och ungdomar skulle få mera stöd av staten.

– Man pratar fint, men det görs inget. Det talas fint om att vi ska göra si och så, det läggs en miljon hit och en miljon dit. När man går in i fiskaryrket så räcker en miljon kanske åt fem personer - fiskebragder kostar. Jag tycker det var dumt när stödformer för fiskare till båtar och redskap avskaffades - de är hemskt minimala. Pengarna behövs inte till de äldre inom fisket som jag, men till ungdomarna som startar fiskeri behövs stöd. De behöver pålitliga redskap och båtar, inte farfars gamla båt. Intresset växer om man kommer igång snabbt och märker att det här yrket går att leva på.

 

Lyssna på Tom berätta om sitt fiskets utmaningar, positiva sidor och framtidsvisioner här: