Fiskare sökes del 5 Marie Kellgren


Kellgren: En yrkesfiskare slutar aldrig att fiska


Ögruppen Pellinge ligger i Borgå skärgård, och där bland öarna arbetar Marie Kellgren tillsammans med sin far och farfar som yrkesfiskare. Våren har kommit, och nu skiner solen över skärgården. Kellgren börjar oftast jobba klockan åtta på morgonen, vilket hon tycker passar hennes dygnsrytm.

Fiskaryrket har gått flera generationer i arv i Kellgrens familj. Första minnet av yrkesfisket och havet fick Kellgren när hon som liten fick börja ro en träeka som hennes farfar hade byggt. När det var klart att hon kunde hantera båten fick hon börja lägga ut nät själv. Senare började hon sommarjobba med fisket. Kellgren hade ändå aldrig tänkt bli fiskare. Hennes bror hade börjat arbeta som yrkesfiskare, men skulle påbörja sin militärtjänst strax därefter. Kellgren bestämde sig för att ta över hans plats i familjeföretaget.


– Jag hade nog aldrig tänkt bli yrkesfiskare. Min bror var gesäll och hade blivit yrkesfiskare. När han skulle in i militären sa jag att “jag kan vara hemma och fiska den sommaren. Skriv mig som gesäll.” Jag gjorde mina gesälltimmar. Jag blev färdig restonom, men hittade inte något restonomjobb. Jag blev hemma och fiska i stället.

 

Yrkesfiskarnas vardagliga utmaningar

Kellgren började jobba som yrkesfiskare 2016, efter att hon avslutat sina restonomstudier. Idag känner hon att hon har haft stor nytta av sin utbildning, trots att hon är verksam i en helt annan bransch och industri.

– Eftersom vi är ett litet företag så är det vi själva som sköter allt från marknadsföring och hemsidor, och där ser jag nyttan av min restonomutbildning. All utbildning är ju bra, och man får livserfarenhet. När man ställs inför ett problem så finns det oftast redan lösningar där i bakhuvudet när man har gått någon utbildning. Pappa sa åt både min bror och mig att vi skulle skaffa oss en annan utbildning först innan vi blir fiskare. Om det sen inte lönar sig att bli fiskare så har vi alltid någonting annat att falla tillbaka på. Det är bra att ha en plan B helt enkelt.

För en yrkesfiskare medför havets djup också en del problem. Bland annat sälar och skarvar är ofta stora bovar i näten. Kellgren har också fått uppleva den problematik som sälarna innebär.

– Största utmaningen är främst sälen. Förutom att den äter upp fångsten så förstör den och söndrar. Ryssjor går att laga av sånt material som sälarna inte river sönder i första taget, men det finns till exempel inga sälsäkra nät. Vi har nästan fått sluta helt och hållet med att nätfiska för att det inte lönar sig.

Sälen är inte det enda djuret i vattnet som stör Kellgrens arbete. På senare tid har hon börjat märka av ett annat däggdjur som ofta äter upp fångsten.

– Ett problem som ha börjat dyka upp nu är en ökad mängd av utter. När vi har våra ryssjor ska dom vara utmärkta med flaggor för att båtar och fritidsfiskare ska kunna se var det finns bragder, men uttrarna hittar ju också våra flaggor. Den simmar in och äter fisken i ryssjan, och sen simmar dom ut tillbaka utan att fastna någonstans. Det enda som återstår i ryssjorna är några huvuden och stjärtar.

 

Kunskap om fiskens ursprung är viktigt för kunderna

 Efterfrågan på inhemsk fisk har ökat, vilket även Kellgren har märkt av. Hon berättar att efterfrågan numera är större än vad de kan erbjuda.

– Vi får inte iland så mycket fisk som vi skulle kunna sälja, vilket är på grund av flera orsaker.

Till exempel lax är väldigt populärt - inhemsk lax är kvoterad, vilket betyder att vi bara får fiska ett visst antal per år. Vi skulle egentligen kunna fiska mycket mer än det vi får. Trots hög efterfrågan på olika fiskar är det svårt att möta marknaden. Okunskapen är hög bland kunder om hur fiskhanteringen går till, och hur fiskarna prissätts.

– Nuförtiden är folk mera intresserade av alla sorters fiskar, vilket jag tror är mycket tack vare marknadsföring och recept. Det som sen brukar bli stötestenen är priset. Om vi skulle ha mört på disken skulle en hel mört kanske inte vara så populärt. Kunderna skulle hellre vilja köpa mörtfilé, men om de ser priset på mörtfilé så skulle de inte längre vara villiga att köpa den för att de förstår inte hur en billig mört kan få ett så dyrt filépris. Det är hanteringen som kostar.

Kunderna värdesätter ändå det jobb som Kellgren och hennes familj gör. Hon tycker även att kundkontakten är bland det bästa med sitt jobb, och att göra sina kunder nöjda.

– Vi har flera stamkunder som inte vill köpa fisk i stan för att dom inte vet varifrån den kommer och hur färsk den är. Hos oss vet dom varifrån den kommer, och skulle det inte vara vår egen fisk vi säljer så vet kunderna att vi berättar om det och varifrån fisken kommer. Ibland måste vi ta in fisk från andra ställen om vi inte har fått en tillräcklig fångst.

 

Hur är det att vara kvinna i en mansdominerad bransch?

– Jag tycker att det är fel att säga att något är ett kvinno- eller mansyrke, men fiskare är ett fysiskt tungt yrke. Många som ser mig som en späd liten kvinna höjer på ögonbrynen när jag berättar att jag är yrkesfiskare. Jag märker att det finns fördomar främst när jag ska skaffa arbetskläder. Det är väldigt svårt att hitta rätt storlek när man är en liten kvinna. Man behöver allt ifrån stövlar till handskar till halare, men storlekarna är gjorda för större män, som oftast är dom som utövar yrket. Man får nog leta lite om man ska hitta passande kläder.

 

Yrkesfisket har länge varit en mansdominerad bransch. I dagsläget är det få kvinnor som arbetar som yrkesfiskare, men även traditionellt sett är det oftast män som arbetat som fiskare. Kellgren konstaterar att det också kan bero på synen på kvinnliga yrkesfiskare.

– Ser man tillbaka på äldre generationer så har man ju oftast sett på mannen som fiskaren, fastän även frun har varit med. Min farmor har ju också varit fiskare, men man talar kanske inte om henne på samma sätt.

Kellgren trivs bra i sin yrkesroll. Även efter en usel fiskedag när hon trött kommer hem med våta kläder, kan hon känna att de upplevelser och historier som hon kan berätta om sin arbetsdag gör arbetet värt. Hon konstaterar att det är en livsstil att vara fiskare.

– Jag ser ju många äldre yrkesfiskare som fortfarande håller på fast de kanske inte längre fiskar för att sälja fisk. En yrkesfiskare slutar aldrig att fiska, man fiskar sen för husbehov och kanske ger åt grannarna. Det är svårt att få en fiskare att kliva ur båten.

 

Lyssna på podden med Marie här:


Detta material är en del av Österbottens Fiskarförbunds projekt “Fiskare sökes” där en fiskare per månad presenterar sitt yrke via podcast, innehåll i form av videor, sociala medier och artiklar.