Österbottens Fiskarförbund

Skrivelse om skarv

 

Till Jordbruks- och miljöminister
Kimmo Tiilikainen
Miljöministeriet, Jord- och skogsbruksministeriet

 

Bästa minister,

Finlands största skarvkoloni av underarten Phalacrorocrax carbo sinensis fördrevs med undantagslov före årets häckning från Sastmola i Satakunda. Största delen av dessa fåglar övergick till att häcka i Österbotten. Detta syns tydligt i skarvbeståndet vid den österbottniska kusten som i år ökat med 182 % från 2 531 bon år 2015 till 7 150 bon i år. Åtminstone tre nya kolonier har etablerats och det totala antalet skarvar längs Österbottens kust uppskattas nu vara närmare 40 000 individer.

Skrämsel av stora kolonier i en oreglerad och fortsatt ökande skarvstam kan öka risken för att skarven sprider sig till viktiga lax- och öringförande insjövatten i Finland. Skrämsel av stora och existerande skarvkolonier i sin helhet ingår inte som en skyddsåtgärd i t.ex. den danska förvaltningsplanen, vilken kan anses som den mest utvecklade förvaltningsplanen för skarv i Europa. I den nämns enbart äggoljering i samband med regleringsåtgärder i stora kolonier och då specificeras också att en del av kolonin lämnas orörd för att minska risken för spridning och etablering av nya kolonier. De rekommenderade skyddsåtgärderna i den danska förvaltningsplanens är baserade på befintligt forskningsunderlag.

Miljöministeriets skarvarbetsgrupp har i sin rapport (6.4.2016) gett förslag på åtgärder för att minska skador som förorsakas av skarv. Miljöministeriet har 17.5.2016 verkställt två av förslagen genom att uppmana NTM-centralerna att inrätta regionala samarbetsgrupper och genom att förnya tolkningsanvisningarna om undantagstillstånd. Av de återstående rekommendationerna är uppföljningen av åtgärdernas inverkan samt utvecklingen av internationellt samarbete oerhört viktiga.

Uppföljningsarbete hösten 2016

Skarvarbetsgruppen föreslog att de verkställda åtgärdernas inverkan på problemen skarven orsakar utvärderas. Om uppföljningsarbetet visar att de vidtagna åtgärderna inte har mildrat konflikterna på ett betydelsefullt sätt, bör övriga alternativ granskas, inklusive ändringar i lagstiftningen.

Som en del av uppföljningsarbetet föreslog arbetsgruppen också att den nationella skarvförvaltningsplanen uppdateras vid behov. Den nuvarande förvaltningsplanen uppgjordes år 2004, då skarvstammen i Finland bestod av 2 931 par i 21 kolonier. Beståndet ansågs då ha uppnått en gynnsam bevarandestatus. År 2016 räknades i Finland 25 540 häckande par och 49 kolonier. Det finns därmed ett stort behov att uppdatera förvaltningsplanen och utarbeta en finsk strategi för förvaltningen av Finlands skarvbestånd. I Danmark har man i år uppdaterat sin nationella skarvförvaltningsplan från år 2009 och ytterligare ökat möjligheterna till en aktiv reglering av skarv. Den danska förvaltningsplanen bör användas som modell då den finska förvaltningsplanen för skarv uppdateras.

Internationellt samarbete

Forskare vid forskningsinstitutet DTU Aqua i Danmark, som genomfört skarvrelaterade studier sedan år 2000, har visat att den stora skarvstammen i Danmark har allvarliga negativa konsekvenser för fiskbestånd. Forskarna har föreslagit nordiskt samarbete, där regleringsåtgärder synkroniseras, kunskap, observationer och idéer utbyts. Enligt dem är det enda sättet att verkligen komma åt problemen skarvarna orsakar våra kustfiskbestånd och fisket att uppgöra en nordisk skarvregleringsplan med konkreta mål för hur många skarvar som tillåts i varje område. Den oreglerade skarvstammen riskerar att utplåna vårt kustnära fiske såsom det har skett i Danmark. Behovet att utveckla en gemensam nordisk förvaltningsplan är nu akut.

 

Vi önskar att Ni, herr minister, och Ert miljöministerium förverkligar dessa föreslagna åtgärder så snart som möjligt genom att omedelbart:

  • tillsätta en arbetsgrupp för att utföra det uppföljande arbetet och utreda alternativa åtgärder enligt skarvarbetsgruppens rapport. Vi ber även att inverkan av den utförda skrämselåtgärden i Sastmola utreds grundligt och att skrämsel av stora och existerande kolonier som en godtagbar skyddsåtgärd utreds mot bakgrund av kunskap från Danmark
  • uppdatera Finlands skarvförvaltningsplan enligt modell av den danska förvaltningsplanen för skarv 2016-2020;
  • initiera diskussioner och samarbete mellan Ert miljöministerium och Miljø- og Fødevareministeriet i Danmark för att få utbyte av kunskap och för att skapa en plattform för ett aktivt samarbete mellan forskare och miljömyndigheter mellan de nordiska länderna med syfte att uppgöra en gemensam förvaltningsplan.